11år och mamma?



 


På bilden ser vi den 11 åriga bulgariska tjejen som precis har fått barn med sin 19 åriga man. Ja, dom är nu gifta. 
Jag slog nästan huvudet i taket när jag läste om det i en blogg.
 I mina ögon är det sjukt att få barn när man själv är ett barn. När man är 11 vill man ha roligt och bara vara barn, inte ha ett sådant stort ansvar. Det värsta är att man inte är färdig utvecklad när man är så liten. Hon visste inte ens vad kondomer var och de upptäckte att hon var gravid när hon var i 5:e månaden. 
Pappan då? Som sätter på en 11åring, gör henne gravid och riskerar att hamna i fängelse i flera månader för att han har haft sex med en minderårig. Om han hamnar i fängelse kan han inte ens hjälpa till att ta hand om barnet! Verkligen genomtänkt och bra.  

Det är tur att deras föräldrar kan hjälpa till, för barnets mormor och farmor är vårdnadshavare för tillfället.  Läs mer om det på aftonbladet.


Lite kvällssvammel


Jag vet inte varför jag började. Det bara blev så. Den första "riktiga" bloggen jag var inne på var Kenzas och jag tyckte hon konstig, eftersom att hon vissade vad hon hade på sig. Det var i samma veva som jag skapade min blogg och när jag väl hade skrivit mitt första inlägg var jag fast, det fanns ingen återvändo.

Det är helt enkelt underbart att skriva. Jag älskar att pyssla med bilder, göra listor och skriva vad jag tycker och tänker. Det är superroligt att se hur bloggen och jag utvecklas! Ingen kan säga vad jag får och inte får skriva och jag får bestämma helt själv! Jag älskar att folk faktiskt läser, fast jag får en svindlande panik känsla i magen varje gång statistiken höjs.


Varför bloggar ni?


Vilka betyder?

Nu sitter jag och spelar lite musik, bara tar det lugnt och funderar på hur bra jag egentligen har det! Jag är omgiven av människor jag tycker om och som får mig att må bra. Mänskor som tror på mig och får mig att bli starkare! Det fungerar inte att ha folk omkring sig som trycker ner en! Man måste lära sig vilka som får en att må dåligt, försöka ägna mindre tid tillsammans med dem. Fokusera på folk som gör en glad! Det är jätte viktigt att ha kompisar som stöttar och peppar en genom precis allt! Tänk att hela tiden ha någon nära som tjatar på att man borde gå ner i vikt, sminka över finnarna eller ha på sig snyggare kläder! Jag skulle må dåligt och det skulle ta rätt rejält på självförtroendet.  Tänk att istället få mötas av ett glatt leende på en måndag morgon klockan halv 8 som säger, "Vad jag har saknat min bästa vän under helgen"! 


Amanda!



Kvälls mys, grrr, fina naglar!

Jag älskar er!


varför är jag vegertarian?

Jag har varit Lakto-ovo-vegetarian sedan jag var 11år. Det betyder att jag inte äter någon typ av kött (inga fåglar) men jag äter fisk, ägg och mejeriprodukter. .

Var jag en kommer så får jag frågor om varför jag blev vegetarian. Jag har egentligen aldrig gillat sådana frågor, det beror på att jag har svårt att svara på dem.
 Jag vet precis varför jag är det och valet var helt mitt eget. Egentligen är det ett ganska stort beslut och jag förstår faktiskt inte att mamma gick med på det.
Jag har teorier på att det kan bero på att hon själv har varit vegetarian i korta perioder, hon äter inte kyckling eller någon annan typ av fågel och hon trodde antagligen att jag skulle vara det i en vecka och sedan trötta.
Men nej, jag sitter nu 4år senare och har inte tänkt tanken på att börja äta kött igen. 

Så varför blev jag vegetarian?    
Så länge jag kan minnas har jag älskat djur. Alla djur.

Redan som mycket liten funderade jag på om det verkligen var rätt att äta djur, men jag pratade aldrig med någon om det. Jag försökte övertyga mig själv att djuren redan var döda, det spelar ingen roll om jag åt dem eller inte. 
När jag blev lite äldre så blev det svårare. Jag kunde plötsligt sluta äta kebabpizzan, eftersom att jag började tänka på kon/grisen som en gång hade haft ett eget liv. Tillsist kunde jag inte äta kött längre. Jag såg en ko, så fort jag såg nötkött osv. Jag mådde dåligt när jag åt kött, så jag bestämde mig för att sluta.  Svårare än så var det inte.

Så nu fick ni ett svar på den frågan. Om ni undrar något annat så är det bara att fråga.


Svåra beslut

Jag är ledsen för att jag inte bloggade igår, särskilt så där utan förvarning. Jag har inte glömt bort er, nej då. Jag har bara så mycket funderingar kring bloggen så jag helt enkelt glömde bort själva bloggandet.
 Jag funderar på om jag skulle vilja ha en anonym blogg. Där jag kan skriva precis vad jag känner, vill och tycker.  Nu kan jag t.ex. inte skriva att jag tycket att rektorn på vår skola är IQ-befriad, eftersom att vem som helst kan ta reda på vem det är. Hur många gånger har jag inte nämnt att jag går på stora valla skolan? 
Jag skulle mycket hällre vilja ha en anonym blogg fast problemet är att jag gillar min blogg och jag gillar mina läsare. Allt det skulle jag ju tappa om jag startar en ny. Så jag har en annan plan, om jag tar bort all information om mig själv på bloggen dvs. alla namn åldrar, städer skolor m.m. Visserligen skulle ni fortfarande veta att jag heter hilda persson, men det är inte alls lika lätt att bevisa.  Jag får väll fortsätta fundera och jag hoppas att jag kommer på någon bra ide innan lovet.


Jag vet att jag har varit en usel bloggare på sista tiden. Jag hoppas att ni klarar er ändå. Ni får väll kontakta psykolog om det blir för jobbigt. 


Nöjd?

Som jag har nämnt tidigare så ska vi åka till Gustavsvik med skolan, eller egentligen så det är bara vår enhet som åker.  För er som inte vet vad Gustavsvik är så ska jag berätta att Gustavsvik är som ett äventyrsbad, alltså som ett badhus. 
 
Men det är flera tjejer som inte har tänkt att följa med. Anledningen är att de inte vill vissa sig i bikini för att de tycker att de är tjocka, vilket de absolut inte är. Utan de är helt normala!
De kan lika gärna säga att de inte vill följa med och bada bara för att de ser helt normala ut istället för att det ser ut som att de har anorexia.
Hör ni hur sjukt det låter?  


Jag tycker att det är hemskt att tjejer kan ha så otroligt dåligt självförtroende, vara så osäkra i sig själva.
Tänk vad bra det skulle vara om alla kunde tänka att de är fina som de är och att de duger och att de är otroligt bra!
Men om någon har bra självförtroende, nöjd med sitt utseende, så blir det ofta att folk inte gillar den personen för att den tycker om sig själv. Visst låter det sjukt?
Det är jätte bra om man gillar sig själv och sitt utseende! 

Vad tror ni det beror på?
Jag tror att det beror på många olika saker men mest grupptryck.
Om någon säger att den är tjock, vad kommer personen som är något tjockare och hör detta  tycka om sig själv efter det?  Antagligen att den är tjock, fast den inte har tyckt det innan. 
Jag tror att det är på det sättet många blir missnöjda med sig själva.


Det bästa är nog att tycka om sig själv, då tycker andra personer om sig själva

Vad tycker du?




 


Lycka

Jag har funderat på en sak. Vad är lycka egentligen? Hur ska man veta om man är lycklig och hur blir man det?
Jag tror inte att en annan människa kan göra en lycklig, utan jag tror att om man vill bli lycklig så får man fixa det själv.
Om man vill bli lycklig så tror jag att man måste börja med att tycka om sig själv. Jag tror att man måste veta vad man vill, vad man är bra på och mindre bra på.  Och sedan lära sig att  tycka om den underbara personen som man är. Jag tror inte att man kan bli lycklig bara för att man har bra kompisar, familj och andra personer att älska.
Jag tror det viktiga är att älska sig själv och även personer runt omkring sig, men det viktigaste av allt är nog att man ska göra saker som man tycker om, saker som får en att må bra.
Om man hatar sig själv så tror jag inte att man kan bli lycklig, även om du älskar din pojkvän och dina kompisar.

Det är var jag tror om lycka just nu. Men med tanke på att jag bara är 14år och inte har så  mycket livserfarenhet så kommer jag kanske ändra mig.

Vad är lycka för er? Kommentera och berätta!



Nja jag tror att jag föredrar våren...

twilight

Som alla vet så kommer twilight filmen på bio nu.
Och jag har nog aldrig längtat så har mycket i hela mitt liv, okej nu ljuger jag. Jag längtade mer efter att sista boken i serien skulle komma ut, "breaking down", haha.  
Jag älskar verkligen böckerna, jag har läst alla i serien (tre har jag fått läsa på engelska). Stephanie Meyer har verkligen lyckats otrolig bra med böckerna och de sätter sig mitt i hjärtat. 

Men nu till problemet...
Jag bor i en väldigt liten stad, okej då, inte stad, samhälle och här kommer den såklart inte på bio men det räknade jag inte häller med. Men jag räkna dock med att den skulle komma till den lite större granstaden, Karlskoga Men nej, det ska den inte, iallafall inte nu. Och jag måste se den nu, nu, nu! 
Ibland hatar jag verkligen att bo i lilla degerfors och nu är det verkligen ett sådant tillfälle.
Men jag har tänkt att åka en och en halv timme med bus till örebro och titta på den, men jag har ingen aning om var bion ligger där... 


Här ska ni få se en trailer. Jag har sett den jätte många gånger så jag kan alla repliker i huvudet 
 


hemskt

Hej!
Hur är det?
Med mig är det sådär, jag fick precis hört en otroligt hemsk sak. Det är så att min grannes kaniner har blivit dödade. Mina grannar har bott i deras sommarstuga under en tid men de har ute-kaniner i sitt hus här och de åker hit varje dag och tittar till dom. Men en dag så hade någon j*vla idiot skärt av nacken på en, öronen på en  och tassarna på en. Har ni hört något så hemskt? Ni vet ju vad jag tycker om djurplågeri tänkt då vad jag tycker om det här. Det värsta är att det är så nära mig också. Tack gode gud för att min kanin är inne och att katten inte går fram till någon människa
? Jag ska  ta reda på vem som gjorde det. Det måste vara någon i närheten, eller hur?

kaninen
Älskade, älskade kaninen (L)
( om ni inte har fattat det så heter han kaninen, haha)

Onsdag

Hejsan! 
Hoppas att ni har haft en bra dag.
Själv har jag haft riktigt roligt idag, en riktigt flummigt dag har det varit! 
Jag har varit hos Paulina, med Amandorna, vi hade riktigt kul, som vi har för det mesta.  Jag har faktiskt skrivit på min biologi uppsats, om åderförkalkning, nu känner jag mig riktigt duktig!

Jag är förbannad pga. djurförsök. Jag tycker att det är otroligt hemskt!  Jag förstår inte att det kan vara lagligt.
Okej, djuren mår ganska bra, de har fina burar och bra ställen de kan bo och vara på. Men ändå behandla något som lever och har känslor, som en grej men kan testa lite mediciner och andra liknade saker.  
Viste ni att man inte får sälja medicin i Sverige om den inte först har testas på djur?
Det värsta är att de flesta av ni som läser detta tycket att det är okej att använda djurförsök när det handlar om läkemedel. Det är 8/10 som tycker att är okej. 
Folk som håller på med djurförsök säger att djuren utsätts för ofarliga försök osv. Men iså fall kan de väll testa på sig själva eller?  
Om det är olagligt att testas på människor borde det vara olagligt att testat på djur! 

Komentera   



För att jag älskar honom!

RSS 2.0