Nu sitter jag och myser med min tredje kopp te för dagen och tycker sådär lagom synd om mig själv. Det har varit en super bra dag idag. Jag har sovit jätte dåligt så jag är grymt trött, jag har ont i magen och lever på Ipren, det regnar för fult och jag är allmänt surig. Just det, jag tappade min väska när jag cyklade i skolan imorse, märkte det när jag kom fram. Det var bara och vända och cykla tillbaka 4km. Det är en prefekt början på dagen.
Paulina försöker övertyga mig om att det finns folk som har det värre, men jag tvivlar på det. 

Egentligen skulle jag på aerobics men det blev inte så. Jag har ju inte kunnat träna på hur länge som helst eftersom att jag har haft väldigt ont i mitt knä (sedan Branäs). Eftersom att det inte blev någon aerobics så ska jag kanske ut och springa en sväng. Just nu har jag ingen lust för någonting så jag få se hur det blir.
 Helst av allt skulle jag vilja krypa under täcket och ligga där tills att jag blir pigg och glad igen. Men sådan lyx har jag inte tid med, jag har nämligen ett skit-äckligt-biologi-nörd-prov imorgon.     

Älsklings biologi


Vi har fått långa singstar av kussinen och trots att jag är tondöv har jag lyckas få singstar. Det måste visserligen vara något fel på grejen men jag är stolt ändå.
 
 

Jag är ledsen för att jag inte bloggade igår, särskilt så där utan förvarning. Jag har inte glömt bort er, nej då. Jag har bara så mycket funderingar kring bloggen så jag helt enkelt glömde bort själva bloggandet.
 Jag funderar på om jag skulle vilja ha en anonym blogg. Där jag kan skriva precis vad jag känner, vill och tycker.  Nu kan jag t.ex. inte skriva att jag tycket att rektorn på vår skola är IQ-befriad, eftersom att vem som helst kan ta reda på vem det är. Hur många gånger har jag inte nämnt att jag går på stora valla skolan? 
Jag skulle mycket hällre vilja ha en anonym blogg fast problemet är att jag gillar min blogg och jag gillar mina läsare. Allt det skulle jag ju tappa om jag startar en ny. Så jag har en annan plan, om jag tar bort all information om mig själv på bloggen dvs. alla namn åldrar, städer skolor m.m. Visserligen skulle ni fortfarande veta att jag heter hilda persson, men det är inte alls lika lätt att bevisa.  Jag får väll fortsätta fundera och jag hoppas att jag kommer på någon bra ide innan lovet.

Jag vet att jag har varit en usel bloggare på sista tiden. Jag hoppas att ni klarar er ändå. Ni får väll kontakta psykolog om det blir för jobbigt. 

Jag var med Paulina och Amandha igår kväll.

 Vi hade det verkligen super roligt. Vi gick ner till centrum för att köpa glass. Eftersom att det var jätte mycket snö ute var det skit halt på väggarna och vi rammade precis hela tiden. Vi måste ha sätt hel galna ut. Roligt var det i alla fall.

Trots att det blev ganska sent igår vaknade jag vid 9, det är inte alls likt mig. Jag brukar nästan alltid sova 12timmar natten mellan fredag och lördag.

Idag ska jag och Paulina gå på en invigning av gräshallen (den förra brann upp) . Om jag fattade det hela rätt så kommer det komma lite artister, jag tror att Alzasar kommer till lila Degerfors men jag vet inte riktigt säkert.  Jag hoppas i alla fall att det blir roligt. Fast det börjar vid 14;00 så jag får se vad jag gör tills dess. Jag skulle egentligen behöva plugga lite och städa mitt rum. 

Nu fick ni lite viktig information om hur det ser för mig just nu. Jag kommer antagligen blogga ikväll och berätta om hur det var på invigningen. Ha det bra så länge!  

1. klädde ut kantorn till Jesus och piskade honom.

2 Gömde mig på orgelläktaren (i kyrkan) under en begravning. Jag låg ner på en bänk och Paulina låg på golvet. Kyrkovaktmästern hittade oss...
 
3. Jag klädde ut mig till en hindudisk tjej och visade det under en utställning. 

4. Jag och min handledare rymde under lunchen eftersom det kom en jätte konstig och otrevlig tant.
 

Jag har alltså haft det riktigt roligt under vår praotid! Trots att vi bara praoade i 3dagar kommer jag sakna människorna där. Jag kommer också att sakna allt fika väldigt mycket...
Jag har lärt mig mycket under praotiden och många fördomar har försvunnit. Jag har både fått skratta och gråta (under begravningen, trots att jag inte kände den avlidna). Jag har även fått vara på ställen jag aldrig har varit på förut.

Gamla tanter i klackskor
De kommer med sina rullatorer, det går mycket långsamt och man ser på deras miner att de har ont i kroppen men ändå har de tagit på sig klackskor. Varför kan man inte ta på sig sköna skor när man knappt kan gå? 
Jag kan tänka mig att de går helt normalt i vanliga skor, men när de tar på sig klackskorna måste rullatorn med. Mycket skumt. 

Att alla sirrar på en när man går igen bussen och inte när man har satt sig.
När man går i gången mellan sätena i en bus och letar efter en plats, sitter varenda person i hela bussen och tittar förfult på en. Man känner sig  uttittad och försöker hitta en ledig plats så fort som möjligt.  När man väll har satt ner försviner varenda blick, inte en människa tittar och om det skulle vara någon som råkar titta på en, tittar den så fort som möjligt ner i golvvet och ser förlägen ut.  Vi människor är mycket konstiga. 


Att min dator aldrig fungerar när jag behöver den som mest. 
Så fort jag behöver använda datorn till någonting viktigt slutar den fungera. Det är alltid så. Oftast är det Internet som lägger av, men det kan också vara andra saker som sluter att fungera. Det är säkert någon högre makt som inte gillar mig och gör allt för att jävlas med mig. Detta är faktiskt det konstigaste av allt.  







 



 

Min första prao dag har gått hur bra som helst. Det var faktiskt ganska roligt. För er som har missat det praoar jag i kyrkans församlingshem.  Det betyder att jag får vara med på utställningar, åka och spela musik för äldre, vara med på barngrupper m.m. 
Idag har vi haft en utställning som heter "gud har 99 namn", jag kommer vara expert på region snart.  Det kom invandrare och 9:or för att titta på utställningen. Jag kan tillägga att invandrarna är mycket trevligare än 9:orna.

Jag har också fått påbörja min modekarriär med att modella med hinduism-"klämning".  Jag lovar att jag var mycket snygg och att jag ska försöka få tag i bilderna som Paulina-taskig tog på mig. 


Haha! Jag älskar vverkligen den där bilden. Vad säger ni? Modekarriär kanske är någor för mig. Jag kan ju alltid vara seriös och snygg på bilder.

Det känns som att jag sitter och skriver till en tom vägg. Man får en ensam känsla när man gå in på bloggen och ser att det står 0kommentarer. Detta är inte bra för mitt självförtroende. Det går nämligen fortfarande inte att kommentera det senaste inlägget på min underbara blogg. Jag kommer antagligen bli deprimerad om det inte börjar fungera snart och jag börjar drömma mardrömmar  Hoppas att det börjar fungera snart. 
  

Som ni kanske redan vet ska jag praoa i kyrkans församlingshem, jag får inte välja själv var jag vill proa vilket är lite tråkigt.  Jag ska praoa på tisdag, onsdag och torsdag. Fast idag var jag och Paulina och kolla läget lite, fick arbetstider och scheman mm.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det men det blir väl roligt. Imorgon börjar vi med att ha utställning(tror jag) som heter "gud har 99namn" eller något i den stilen. Det kan ju bli..ja... intressant och man för säkert fika också. 


Nu ska jag sätta mig framför tv en stund och hoppas på att kommenrar funktionen kommer igång inana jag börjar fundera på allvarliga återgärder.



Haha! Mycket mindre snyggt bild på mig för nästen 3år sedan okej kanske 2år. 
Jag ser i alla fall pigg och glad ut!

Uppgradering:
Nu fungerar det att kommentera, tack gode gud!

Jag vet inte riktigt vad som hände igår. Jag glömde helt enkelt bort att jag hade en blogg. Jag visste inte att det var möjligt men tydligen.

Igår var jag med Paulina när hon skulle på dans audition, det gick såklart super bra för henne. Efter det gick jag, Amandha och Paulina en lång promenad ute i en skog. Tro det eller ej men vi hittade hem tillsist. Det tog bara 2timmar.

Jag vaknade ganska tidigt imorse, vilket är skönt annars kommer jag att ligga vaken hela natten.

Jag har inga planer för dagen, så jag får se vad som händer. Nu ska jag i alla fall göra i ordning mig lite.

Föresten så gick det inte att kommentera igår.

Nu sitter jag alldeles ensam en fredags kväll och tycker så där lite lagom synd om mig själv. Nej, så farligt är dat faktiskt inte, jag hoppas på att jag ska åka härifrån om en sund vet inte var än, men det löser sig nog förhoppnigvis. Annars blir det antagligen Let´s Dance och det vill jag undvika till varje pris.

I eftermiddags var jag otroligt trött och deppig. Jag åkte hem från skolan jag såg antagligen ut som en zombie på en vinglig cykel , det var antagligen ingen vacker syn.  Så fort jag kom hem slängde jag av mig kläderna och låg och grät till en super gullig barnfilm. Jag vet att jag är töntig ibland och jag vet att det inte är normalt att gråta till barnfilmer, men det skiter jag fullständigt i. 

Förresten om någon undrar så såg jag happy feet, jag tänkte om någon av er också gillar barnfilmer när ni är trötta/ledsna!  Jag kanske kan starta en blogg där jag skriver recensioner på barnfilmer, den skulle heta: hildasunderbarabarnfilmrecensioner.blogg.se. Vad säger ni om det?

Nu har jag äntligen fått krypa ner i min sköna varma säng med min varma dator framför mig, jätte skönt. Jag är trött, det är jag alltid på torsdags kvällar.  Trots det är går jag alltid och lägger mig senare på Torsdagar, fråga mig inte varför, det är bara så.  Jag kan tilläga att jag går och lägger mig otroligt tidigt i vanliga fall, jag brukar sova så här dags. Jag tänkte om ni var intresserade 

Idag har jag i alla fall varit lite med Amanda och vi var ute och gick en liten stund i solen. Jag älskar verkligen när våren börjar komma och solen börjar värma lite. Jag blir också så glad, jag går omkring och ler som ett litet fån hela dagarna. Jag måste se hel sjuk ut men det skiter vi i.

Nu ska jag kanske svara alla som skriver på msn, jag gjorde nämligen misstaget att logga in som online idag...
Nej, nej jag har inga sociala problem. Haha.
 

Jag har haft en jätte bra dag idag, så jag tänkte att kanske var bäst att blogga medans jag var glad.  Egentligen är alla mina dagar bra, det är bara det att jag har hunnit blivit sur när jag ska blogga.  
När jag vaknade imorse så sken solen in genom fönstret och man kan inte bli annat än glad.  Att solen försvann under förmiddagen är en annan femma, men nu skiner solen rak in i ansiktet på mig igen. 

Idag har jag även varit med Paulina, Amanda och Amandha nr2. Mycket roligt! Vi låg i Paulinas säng och pratade, som bara vi kan göra. Jag kan tillägga att min humor är underbar. Fast det visste ni antagligen redan.  
 
Föresten låg det ett brev frön polismyndigheterna på bordet. Jag måste erkänna att jag är lite orolig. 
Mitt brottsregister skulle nämligen vara mycket långt om det inte vore för att poliserna i Degerfors är så O-effektiva. Tack gode gud! ·

På tal om gud så ska jag och Paulina praoa på kyrkans församlingshem näste vecka så vi tänkte att vi lika gärna kunde gå i kloster när vi ändå är igång. Vi får se hur det blir med det.  Om ni undrar så för vi inte välja själva, annars hade jag självklart praoat som knarklangare. 

 

Jag vet bilden är mörk. Jag vet att man inte ska ta kort mot solen. Men skit samma, den visar solen!

a
Ännu en ful bild, men det skiter vi också i.  Jag älskar när snödropparna börjar komma upp, då vet man att våren är på väg!

Skit, skit ,skit

Jag vet att det är lite omoget att börja inlägget med att skriva skit, skit och skit, men just nu är jag lite sur.  Jag har nämligen suttit och skrivit ett mycket roligt blogginlägg och jag råkar ta bort allt!  Det är precis sådana saker som förstör mina dagar, mina veckor, månader och helt enkelt mitt liv.  Nu kommer jag va sur hela dagen och hela veckan är förstöd! 

Okej, okej nu överdriver jag. Igen. 
Nu halv ligger jag i alla fall i soffan och tittar på simpsson samtidigt som jag försöker plugga lite hemkunskap. 

Ni måste hålla med om att jag har en otroligt söt kanin!

Ibland är jag riktigt smart!
Igår la jag nämligen min dator bredvid sängen innan jag somnade, så att jag slipper gå upp och hämta den precis när jag vakande. Detta beror faktiskt inte på lathet, tro det eller ej. Grejen är att min mage inte mår bra idag. Igår kunde jag inte äta, utan att något kom upp igen och där har vi orsaken till att jag inte bloggade igår. Fast idag mår jag faktiskt kanske mycket bättre, jag är fortfarande lite hängig.  Eftersom att jag mådde så otroligt dåligt igår stannade jag hemma från skolan idag.
Nu ligger jag i min säng och tycker synd om mig själv. I vanliga fall gillar jag att vara ensam hemma, men när jag är sjuk känner jag mig alltid ensam, det är tur att jag ha har tajger i alla fall.
Jag ska nog sätta på en film om en liten stund, jag kanske ska försöka äta lite först.

Nu sitter jag med halva släckten och tittar på melodifestivalen eller de tittar på melodifestivalen eller de tittar inte bara, utan de skriker hejaramsor och jag bloggar, precis som vanligt. De kom idag, det är alltid roligt eftersom att vi inte träffas alltför ofta. 

Vi har sjungit singstar och de grannar som fortfarande bor kvar har antagligen redan kontaktat mäklare men vi hade det roligt i alla fall.   

Jag kan tillägga att jag knappt kommer ihåg något av vad jag blogga om i går över huvudet taget.  Så jag var tvungen att läsa det och jag måste erkänna att jag skäms lite över det. Jag menar, vad fick jag James Bond i från?
Jag hade antagligen redan börjat drömma,  innan jag somnade helt. Jag drömde antagligen om någon häftig biljakt eller något annat coolt.  

 
Alla skicrossers kan inte ha va snygga inan hoppen...

Jag är så otroligt trött, jag fattar inte ens varför jag bloggar, jag borde verkligen sova. Jag förstår inte ens hur jag kan blogga, jag är så trött så jag inte kan räkna till tio, men blogga sitter tydligen i ryggmärgen, eller något.

Jag har nämligen precis kommit hem från en så kallad Paulina. Vi har haft det riktigt roligt eftersom att jag har grymt bra humor när jag är trött. Ni förstår att när jag är trött så är jag antagligen skit förbannad eller jätte glad och skratta åt precis allting.
Det är riktgt härligt att bara få skratta åt helt sjuka saker ibland, jag borde vara trött oftare, om det gåt vill säga.

Klockan är 23:18 och jag känner att ögonen pressar ihop sig och jag använder mina sista krafter åt att hålla de öppna samtidigt som jag trycker på de hårde tangenterna. Men nu när jag börjar drömma om James Bond medans jag bloggar måste inse att jag verkligen behöver sova.  

Sov gott och dröm inte för mycket om James Bond inatt.! 

Ryssar
Egentligen har jag ingenting i mot ryssar men de är faktiskt lite läskiga. Killarna är oftast tjocka, tjejerna är smala och har långa ben, bara det är otroligt skräckinjagande.
 Ryska kvinnor har även massor med smink, de älskar rött läppstift. De har också speciella kläder.

 Mycket läskigt helt enkelt.

lejonkungen
Då menar jag förstås inte lejonkungen själv, utan de "onda" djuren i den filmen och det lejonet som dödar lejonkungens pappa är riktigt otäckt. Jag vet, det är en barnfilm, men den är läskigt, man gråter faktiskt nästan i genom hela filmen och jag är inte den gråtiga typen. 

Riktigt gamla och rusiga hus  
Det är inte av anledningen att det kanske spökar eller att det bor häxor där osv. Nej, utan jag får alltid en konstig känsla i magen, en känsla av tomhet när jag ser ett sådant hus. 
När vi t.ex. åker till sommarstugan åker vi alltid förbi några sådana hus, jag blundar alltid och försöker tänker på något annat.


För välstädade hus
Det beror kanske på att jag är van vid att vara i ett jätte stökigt och enligt mig hemtrevligt rum. 

 När man kommer in ett super välstädat rum för man en känsla av att man inte får gå på det skinnade rena golvet, inte sitta i de dammfria sofforna och att man inte för röra något eftersom att allt står exakt på rätt plats.
Detta är mycket obehagligt och absolut inte hemtrevligt. Nej, det ska ligga massor med kläder och andra härliga saker på golvet och det ska inte vara sorterat efter färg i någon garderob eller något annat skit.

Det känns som en klump i magen och halsen, det killar i näsan precis som det gör innan man ska börja gråta. Mina ögon är fuktiga och jag vill skrika. Jag är otroligt orolig och rädd. Jag skakar i hela kroppen, jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till med all ångest. 
 Min älskade dator är nämligen sjuk, eller som ni dödliga säger, den har virus. 
Okej, tänker ni, ett virus är inte så farligt.
Men då kan jag tala om för er att vi inte snackar om ett virus utan vi snackar kanske om 10, eller okej kanske 5, eller hittills har jag bara hittat 3 men jag kommer säkert hitta 7 till. 

Förrsensen så tror jag att min kamera är förbannad på mig, nyss fick jag en stöt. Jag skulle bara koppla in den till datorn och jag fick en stöt. Super konstig och lite små läskigt men jag lever än.
 Okej, jag tar ett djupt andetag och testar igen. 
Whoo, det gick!
 

Jag tar i alla fall bra hand om datorn!

Nu ska jag bara få bort det sista visuset sedan ska jag plugga.  Önska mig lycka till.

När jag vaknade morse fick jag lite panik, det var  redan ljust ute (det brukar vara mörkt). Jag sprang ner för trappan till köket, tittade på klockan som var 09:00. Skit jag började för en timme sedan, tänkte jag, hur kunde jag försova mig?  Varför kunde inte mamma eller pappa väcka mig?  
Jag tog ett äpple i fruktskålen och tänkte att det fick bli frukosten medans jag sprang upp till mitt rum. 
Inte fören jag öppnade garderobsdörrar kom jag på att vi har studiedag idag.
  Då gick jag och la mig igen och läste min underbara bok, flickan som lekte med elden.

Dagen har varit som vanligt, om man räknar bort faktumet att jag inte var i skolan vilket var mycket skönt.
Som vanligt betyder att jag var/är väldig trött, jag pratar inte med någon, svarar bara på tilltall, skrattar inte åt skämt och det känns som det ända jag vill göra är att krypa ner under täcket och försvinna.  
Jag hatar verkligen att vara som ett spöke och jag känner mig som en otroligt hemsk kompis.

Jag hoppas i alla fall att jag känner mig lite piggare imorgon! Nu ska jag forsäta med TV tittandet.



En super härlig bild på Linnea!

Jag är så trött så jag vet knappt vad som är upp och ner. Visserligen har den här dagen varit lugn och jag och Paulina stod i skolcafeterian vilket var mycket roligt. Jag tycket nämligen det är underhållande att retas lite med 7:orna. Jag vet att det är elakt, men de är så små och mesiga så jag kan inte låta bli.  I vilket fall som helst är jag trött.

Imorgon kommer det bli en jätte bra dag. Det beror på att lärana ska på en så kallad kurs.  Fast så lättlurad är inte jag. Nej, jag vet nämligen att de har använt kemisalen idag för att göra hembränd sprit i, så imorgon blir det  fest för lärana.  På onsdag får vi räkna med trötta och bakfulla lärare och då ska jag vara extra djävlig 

Men eftersom att vi inte är bjuda på lärarnas fest så vet jag inte riktigt vad som kommer att hända imorgon.  Men nu ropar mamma på mig och säger att maten är klar, äntligen.


Haha, bild på hela branäs gänget!

Nu när jag inte har bloggat på över vecka inser jag att bloggen faktiskt betyder väldigt mycket för mig. Jag behöver skriva av mig, avreagera lite och sätta ord på vad jag känner för att må bra.  För varje dag som jag inte bloggar känns det som jag kommer lite längre från mig själv och nu känns det som jag inte vet vem Hilda Persson är. Okej, nu överdriver jag men nu fattar principen. 

Det känns skönt att statistik mätaren inte står på 0 besökare, som jag trodde den skulle göra .Jag menar, vad är det egentligen för idioter som går in på en blogg som inte uppgraderas?  
Jag är i alla fall otroligt glad och tacksam att blogg faktiskt har lite liv utan mig!