Nu ligger jag i sägen och myser under mitt gosiga täckte! Vilken dag det har varit! Jag har verkligen gått omkring som ett spöke, med dåsig blick, utan det vanliga leendet på läpparna och allmänt sliten. Jag försår inte varför folk inte blir rädda när de ser mig. 
Smart som jag är, så sov ett par timmar förut, det är därför jag är vaken än, annars hade jag sovit som en gris nu. Det hade varit skönt, särskilt med tanke på att jag jobbar på för fullt med att försöka vända rätt på dygnet. Imorgon ska jag allt gå upp tidigt, för nu ska jag sova! Finns det något skönare? 


Lika pigg och söt som vanligt!



Var ute och gick kvällspromenad med Amanda, bara för att kunna sova lite godare.